SIBO: När tarmbakterierna skapar hälsoproblem

av Gutfeeling Labs

Många bakterier i tarmarna är inte alltid av godo

SIBO: När tarmbakterierna skapar hälsoproblem
Vår kropp befinner sig i ett fascinerande samspel med mikroorganismer, speciellt bakterierna i vår munhåla, samt de i mag-tarmkanalen. Dessa små varelser spelar en avgörande roll för vår hälsa och när obalans uppstår kan detta leda till olika hälsoproblem. En sådan obalans som har fått ökad uppmärksamhet på senare tid är SIBO, eller "Small Intestinal Bacterial Overgrowth."

SIBO innebär att ogynnsamma bakterier växer och frodas i tunntarmen. Eftersom tunntarmen inte har det kraftigt skyddande slemlager som i tjocktarmen kan överväxt av bakterier skada väggen i tunntarmen och orsaka inflammation. Kronisk stress anses vara en viktig orsak till SIBO, som i sin tur är associerad med kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och autoimmuna sjukdomar. I denna artikel kommer vi att gå in på vad SIBO är och vilka hälsoproblem som kan följa i dess kölvatten.

Magens arbetshästar ska vara i tjocktarmen
Bakterierna i vår tjocktarm kan sägas vara riktiga arbetshästar eftersom de tar sig an de fibrer från kosten som våra egna celler inte kan bryta ned. Dessutom omvandlar bakterierna fibrer till hälsofrämjande ämnen som smörsyra och propionsyra, vilka håller väggen i tjocktarmen extra tät och förhindrar läckage av bakterietoxiner till blodbanan och resten av kroppen.

Bakterierna i tjocktarmen har ytstrukturer som stabiliserar bakteriens cellvägg, så kallade lipopolysackarider (LPS) och lipoteikonsyra (LTA) och bidrar till att upprätthålla bakteriens integritet. LPS och LTA är emellertid också några av de mest kraftfulla inflammationsframkallande ämnen vi känner till, men tack vare att tjocktarmen är konstruerad på ett sätt som gör att tarmväggen är ogenomtränglig för LPS och LTA så kan dessa inte påverka kroppens immunsystem. Denna viktiga barriärfunktion kommer av att tjocktarmens yta består av två kraftfulla slemlager som håller bakterierna på plats inne i tarmens hålrum och förhindrar LPS och LTA att passera igenom tarmväggen och ut i blodbanan (1-5). Man kan säga att tjocktarmen fungerar ungefär som vinbondens jäskar, som håller vindruvornas juice och mikroorganismer på plats utan att dessa läcker ut. Fortfarande kan emellertid salter och vatten passera igenom tjocktarmens två slemlager. Resorption av vatten och salter till blodbanan är nämligen en av tjocktarmens viktigaste funktioner.

Kan man ha sina bakterier i fel tarm?
Situationen är emellertid helt annorlunda i tunntarmen, eftersom den inte har samma skyddande slemvägg som tjocktarmen, utan endast har ett tunt och löst ytligt slemskikt. Eftersom tunntarmen är byggd för att vara genomsläpplig för en mängd ämnen (aminosyror, fettsyror, kolhydrater, vitaminer, mineraler) hade ett för tjockt slemlager minskat denna genomsläpplighet. Den totala ytan för absorption i tunntarmen uppskattas vara 200 kvadratmeter, ungefär lika stor yta som en tennisplan och det är denna stora yta som möjliggör att en betydande mängd näringsämnen kan absorberas från födan och tas upp till blodomloppet. Om tunntarmen hade haft ett slemlager motsvarande det som ses tjocktarmen så hade ytan för ett adekvat näringsupptag behövt vara ungefär 400 kvadratmeter, det vill säga vi skulle ha behövt ha en tunntarm som var 12 meter istället för 6 meter lång.

Det talas ofta om att vi ska ha så många bakterier som möjligt i våra tarmar och att detta i sin tur kan främja hälsa. Detta gäller emellertid förhållandet i tjocktarmen. Eftersom tunntarmen inte har ett så starkt och tjockt slemskikt som tjocktarmen kan vid SIBO bakterietoxierna LPS och LTA komma i direkt kontakt med tarmväggen och orsaka en lokal inflammation med läckande tarmvägg till följd, vilket i sin tur även kan ge en frisättning signalmolekyler från tarmens immunsystem och som kan orsaka inflammation i resten av kroppen. Det som ytterligare komplicerar det hela är att bakterier i tunntarmen kan ta ”stjäla” de näringsämnen som annars skulle komma vår kropp tillgodo. SIBO kan närmast liknas vid gökungen i en annans fågelbo och som tar för sig på andras bekostnad.

 

Figur 1. Tunntarmen har ett ytligt tunt och löst slemskikt som möjliggör att näringsämnen kan tas upp från tarminnehållet till blodbanan. Detta tunna slemskikt kan inte skydda tarmväggens celler mot bakterier eller bakterietoxiner vid SIBO.

Tunntarmens immunsystem
Tunntarmen är ett de organ där det finns en stor ansamling av immunceller. Det uppskattas att upp till 70% av kroppens immunceller finns i tunntarmen. Denna höga koncentration av immunceller är inte förvånande med tanke på den ständiga exponeringen för en mängd olika ämnen från vår mat som vi får i oss dagligen, ämnen som vårt immunsystem antingen ska tolerera (vår kost) eller som det aktiveras mot (sjukdomsframkallande mikrober).

Immunsystemet i tunntarmen är framför allt lokaliserat i små lymfknutor som kallas Peyers plack (Figur 2), vars uppgift alltså inte bara handlar om immunisering mot sjukdomsframkallande bakterier, men även ser till att vi tolererar de 1-2 ton mat som passerar vårt tarmsystem varje år.

Under normala förhållanden är tunntarmen måttligt koloniserad av s.k. goda bakterier, exempelvis mjölksyrabakterierna Lactobacillus och Bifidobacterium och som bland annat har förmågan att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta samt producera fettsyror som visat sig kunna stärka tarmbarriären men även ha antiinflammatoriska egenskaper.

Ett exempel på hur effektivt och kraftfullt immunsystemet i tunntarmen är gentemot oönskade, s.k. onda bakterier eller virus visar erfarenheterna från oral vaccination mot polio och kolera. Efter att ha druckit dessa vaccin, som består av avdödade poliovirus och kolerabakterier, anländer dessa till tunntarmen och hamnar på specialiserade celler i tarmväggen som ”fiskar in” och transporterar polio- och koleraantigen från tarmens insida till Peyers plack. Detta resulterar i en kraftfull reaktion hos både det lokala (i tarmen) och systemiska (lymfkörtlar och mjälten) immunsvaret (Mörbe et al 2021). Efter 2-4 vaccinationer mot polio och kolera har vi tillräckligt med immun-minnesceller i lymfkörtlar, mjälte och i tarmväggen för att mobilisera en kraftfull och snabb immunrespons om vi skulle få i oss ”riktiga” poliovirus och kolerabakterier i framtiden.

Exemplet med oral vaccination visar hur intimt tunntarmens immunsystem är kopplat till tarminnehållet och att små viruspartiklar och bakterier med lätthet kan nå fram till immunkompetenta celler i tunntarmsväggen och starta en reaktion som resulterar i ett immunsvar (inflammation). Till skillnad från situationen vid vaccination, där tarmens immunceller exponeras för virus och bakterier endast vid 2-4 tillfällen och därefter kan återgå till normala (lugna) förhållanden, så är situationen annorlunda vid SIBO, eftersom tarmens immunceller då ständigt kan aktiveras av LPS och LTA från ovälkomna bakterier som frodas i tunntarmen och därigenom orsaka en kronisk inflammation.

Figur 2. I tunntarmens finns Peyers plack (se pilen) som består av immunceller vilka spelar en viktig roll för tolerans av ämnen i vår kost, men även för att identifiera och bekämpa sjukdomsframkallande mikrober och virus.

Vad är skillnaden på goda och skadliga bakterier?
Om vi börjar med munhålan, så är den mest dominerande goda bakterien Streptococcus salivarius, vilken producerar ämnen som kan hjälpa till att skydda tänderna mot hål i tänderna (karies) genom att minska förekomsten av skadliga bakterier. En annan god bakterie heter Streptococcus sanguinis som hjälper till att bilda en barriär på tänderna, vilken skyddar mot skadliga bakterier och bidrar till att förhindra karies och andra tandproblem. Lactobacillus är mjölksyrabakterier som finns i olika delar av kroppen, inklusive munhålan och tunntarmen. Dessa kan hjälpa till att upprätthålla en hälsosam balans av mikroorganismer genom att producera mjölksyra, vilket kan minska pH-värdet i munnen och göra miljön mindre gynnsam för skadliga bakterier.

Genom att borsta tänderna, vilket framför allt innebär att vi tar bort matrester och oönskade bakterier som kan orsaka inflammation som Streptococcus mutans (kan orsaka karies, det vill säga hål i tänderna) och Porphyromonas gingivalis (kan orsaka tandköttsinflammation, även kallat parodontit) så kan vi skapa en miljö med få inflammationsframkallande bakterier, där de goda (hälsofrämjande) bakterierna är i majoritet.

Liksom munhålans oskyddade tandkött så saknar även tunntarmen ett skydd mot skadliga bakterier. För att förhindra överväxt av oönskade bakterier i tunntarmen så kan att saltsyran i vår magsäck eliminera bakterier från vår föda (tänk på alla bakterier som finns i exempelvis en råbiff), men även en god tarmperistaltik kan förhindra att ovälkomna bakterier får fäste i tunntarmen.

Precis som i munhålan finner vi under normala förhållanden även gynnsamma bakterier som Lactobacillus i tunntarmen och dessa mjölksyrabakterier kan hjälpa till att upprätthålla en balanserad mikrobiell miljö genom att skapa ogynnsamma förhållanden för skadliga mikroorganismer.

Vi kan även tacka en speciell viktig ventil mellan tjocktarmen och tunntarmen, ileo-cekalsfinktern, som förhindrar att bakterier vandrar upp i tunntarmen från tjocktarmen och orsakar SIBO. Enda problemet med denna ventil är att den inaktiveras (minskar sin slutningsförmåga) vid kronisk stress. Stress är tyvärr ett vanligt problem och när det exempelvis gäller kronisk stress på arbetet så anger Europeiska arbetsmiljöbyrån att cirka 22 % av arbetstagarna i Europa upplever arbetsrelaterad stress (höga arbetskrav, bristande kontroll över arbetsuppgifterna, dålig arbetsmiljö och konflikter på arbetsplatsen).

Eftersom cellväggen hos i princip alla bakterier i tjocktarmen innehåller de inflammationsframkallande ämnena LPS och LTA så är det av största vikt att just bakterier från tjocktarmen inte läcker upp i tunntarmen.

Hur kan det vara att man utvecklar SIBO?
Två vanliga orsaker till SIBO anses vara minskad mängd saltsyra i magsäcken, oftast via medicinering av ”stressmage” (magkatarr) med magsyrahämmande medicin samt en nedsatt tarmperistaltik och slutningsförmåga av ileo-cekalsfinktern på grund av kronisk stress.

Normal tarmmotorik innebär en peristaltisk rörelse (ungefär som när man mjölkar en ko) som var 90-120:e minut sveper matinnehåll genom mag-tarmkanalen. Flera studier har visat att en försämrad tarmperistaltik kan orsaka stagnation av digererad mat och därigenom till överväxt av bakterier i tunntarmen (2-5). En viktig orsak till en minskad tarmperistaltik är en hämning av den nerv som reglerar mag-tarmkanalens autonoma funktioner (vagusnerven) på grund av kronisk stress, vilket även kan leda till en upphävd kontraktion av sfinktern mellan tjocktarm och tunntarm och därigenom till reflux av tjocktarmens bakterierika innehåll upp i tunntarmen.

Vetenskapliga studier har visat en koppling mellan reducerad tarmmotorik kombinerat med användning av protonpumpshämmare (hämmar magsyraproduktionen) och SIBO (3, 5). Andra orsaker till SIBO anses vara stort intag av snabba kolhydrater och processad mat, samt matförgiftning (via bakteriella toxiner eller genom överväxt av bakterier som Campylobacer, Salmonella, Shigella) men även genom måttlig alkoholkonsumtion (7).

Hur vanligt är SIBO?
Förekomst av SIBO varierar beroende på den population som studeras och de diagnostiska kriterierna som används. I vetenskapliga studier där friska individer använts som kontrollpersoner testade 1-40% av dessa positivt för SIBO (8).

Det är också värt att nämna att SIBO är vanligare hos personer med vissa underliggande tillstånd som IBS (irritabel tarm syndrom), där studier har visat förekomst av SIBO hos upp mot 80% av personer med IBS (9). Även personer med magsyranedsättande mediciner hade högre förekomst av SIBO (5).

Symtom på SIBO
Symtomen på SIBO kan vara mångfacetterade och variera från person till person. Vanliga symtom inkluderar uppblåsthet, gasbildning, buksmärtor, diarré eller förstoppning och överkänslighet mot mat som man tidigare kunnat tåla (komjölk, ägg, spannmål, etc). Dessa symtom kan ofta förväxlas med andra mag-tarmproblem, vilket gör diagnosen SIBO utmanande. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp och få rätt diagnos för att kunna hantera SIBO på bästa sätt.

Den intima kontakten mellan tarminnehåll och tunntarmens vägg gör att bakteriella komponenter som LPS och LTA kan framkalla ett inflammationstillstånd utgånget från immunceller i tunntarmens vägg och som kan påverka hela kroppen. Särskilt LPS anses kunna främja systemisk låggradig inflammation, insulinresistens och ökad kardiovaskulär inflammation (10-12). Ett exempel på att LPS kan nå långt utanför tarmväggen är att LPS har identifierats i amyloida plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom (Kim et al 2021).

SIBO (small intestinal bacterial overgrowth) är vanligtvis associerat med symtom som är relaterade till mag-tarmkanalen men även till resten av kroppen.

Lokala symtom:

• Magont eller kramp i tarmen
• Svullen mage, ballongmage
• Gaser och rapningar
• Diarré
• Förstoppning
• Illamående
• Halsbränna / sura uppstötningar

 

Allmänna symptom:

• Utmattning
• Ledvärk
• Muskelsmärtor (ex. fibromyalgi
• Födoämnesintolerans (ex. gluten)
• Hudbesvär (ex. rosacea)
• Depression/nedstämdhet

 

Tarmbakterier och Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom anses orsakas av att proteinet α-synuklein klumpar ihop sig och bildar toxiska strukturer i nervcellerna. Forskning har tidigare visat att α-synuklein kan förekomma längs hela tunntarmen hos personer med Parkinsons sjukdom. Man har länge undrat hur detta kan komma sig och om en transport av α-synuklein via den så kallade tarm-hjärna-axeln kan vara en orsak till Parkinsons sjukdom.
Finländska forskare har identifierat en tarmbakterie, Desulfovibrio, som verkar kunna orsaka denna ansamling av α-synuklein. Desulfovibrio-bakterien producerar vätesulfid och lipopolysackarid (LPS) samt magnetit, som tillsammans kan orsaka denna ogynnsamma aggregering av α-synuklein (14). Från tunntarmen kan α-synuklein transporteras via nervbanorna mellan tarmen och hjärnan in i hjärnstammen, där Parkinsons sjukdom är känd att starta.

Tarmbakterier och Alzheimers sjukdom

Amyloid är ett protein som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det har visat sig att bakterietoxinet LPS från tarmbakterien Bacillus fragilis kan bidra till inlagring av amyloid i hjärnan och klumpa ihop sig med amyloid i hjärnan vid Alzheimers sjukdom (15). Förutom att LPS ökar mängden amyloid i hjärnan har LPS visat sig orsaka en försvagning av cellskelettet hos nervceller och gör att dessa celler kollapsar på ett sätt som även har observerats vid Alzheimers sjukdom (16, 17).
Vid SIBO kan den intima kontakten mellan tarmbakterier och tarmväggen medför att LPS passerar ut i blodbanan.

Figur 3. Tarm-hjärn-axeln. Tarmen kommunicerar med hjärnan via nervfibrer (vagusnerven) och via blodbanan. Hjärna kommunicerar i sin tur med tarmen via vagusnerven.

Behandling av SIBO
Behandlingen av SIBO innefattar oftast en kombination av kostförändringar, antibiotika och åtgärder för att förbättra tarmperistaltiken. Genom att eliminera överflödiga bakterier och återställa balansen i tarmfloran kan symtomen lindras och tarmhälsan förbättras.

Den vanligaste farmakologiska behandling av SIBO är med rifaximin (Xifaxan®). Flera studier indikerar på samband mellan SIBO och sjukdomar som drabbar hjärta och kärl, endokrina organ, nervsystemet, njurar, bindväv och hud och har visat att antibiotikabehandling har inte bara kunde minska mag-tarmsymtom men även systemiska manifestationer av SIBO, med förbättrad livskvalitet till följd (18-22).

En studie visade att även s.k. växtantibiotika kan ha likvärdiga bakteriehämmande effekter som rifaximin (23).

Övriga tips vid SIBO inkluderar följande:

• Undvik ett överdrivet intag av kostfibrer. Low-FODMAP kan hjälpa genom att reducera tillförseln av kostfibrer till bakterierna och därigenom resultera i minskad produktion av gas.
• Mindfulness. Försök att göra saker och ting på ett lugnt och ordna sätt.
• Utöva yoga och meditation
• Djupandas då och då under dagen.
• Låt tunntarmen tömmas på innehåll genom att undvika att äta mellan måltiderna. Genom detta kan tunntarmen vila och läka.
• Prova växtantibiotika.
• Utöva regelbunden och måttlig motion (promenader).

Sammanfattningsvis - vad kan vi ta med oss av detta?
Ovälkomna bakterier i tunntarmen kan ge lokala problem, s.k. läckande tarm och därigenom orsaka ett både lokalt och systemiskt inflammationstillstånd, samt påverka nervceller negativt.

Det får anses gynnsamt att periodiskt försöka minska förekomsten av bakterier i tunntarmen, exempelvis med växtantibiotika, intermittent fasta (exempelvis att hoppa över frukosten), undvikande av mellanmål (låt tunntarmen vila / läka).

Det är väl värt att prova att hantera stress, eftersom stressreduktion kan öka tarmaktiviteten och förhindra reflux av innehåll från tjocktarmen till tunntarmen.

 

Välkommen till vår hemsida där du kan läsa mer om oss, vad vi kan hjälpa dig med och om tarmhälsa.

Författare: Gutfeeling Labs   www.gutfeelinglabs.se

---

Vetenskapliga referenser

1. Johansson, M. E., Sjövall, H., & Hansson, G. C. (2013). The gastrointestinal mucus system in health and disease. Nature reviews. Gastroenterology & hepatology, 10(6), 352–361.  Mag-tarmsystemets slemsystem (mucus) är den första försvarslinjen mot bakterier, men dess organisation varierar längs med tarmkanalen. Tunntarmensslemlagret transporteras fritt tillsammans med fångade bakterier mot tjocktarmen via tunnntarmens motorisk aktivitet. Tjocktarmen hanterar sin betydligt större bakteriebelastning med ett tvåskiktigt slemsystem, där det inre lagret normalt förblir ogenomträngligt för bakterier.

2. Vantrappen, G., Janssens, J., Hellemans, J., & Ghoos, Y. (1977). The interdigestive motor complex of normal subjects and patients with bacterial overgrowth of the small intestine. The Journal of clinical investigation, 59(6), 1158–1166. Denna studie fastställer närvaron och definierar egenskaperna hos tarmens migratoriska motorkomplex, MMC, hos människa. Det föreslås också att bakteriell överväxt kan bero på en specifik motilitetsstörning, dvs fullständig eller nästan fullständig frånvaro av det migrerande motoriska komplexet.

3. Husebye, E., Skar, V., Høverstad, T., Iversen, T., & Melby, K. (1995). Abnormal intestinal motor patterns explain enteric colonization with gram-negative bacilli in late radiation enteropathy. Gastroenterology, 109(4), 1078–1089. Kolonisering av övre tarmen med övre luftvägsbakterier och gramnegativa bakterier orsakas troligen av olika patogenetiska mekanismer och bör betraktas som biologiskt separata fenomen. Minskad magsyra verkar vara ansvarig för kolonisering av den övre tarmen med luftvägsbakterier och förvärring av en redan etablerad gramnegativ bakterieflora i tunntarmen, medan nedsatt tarmmotilitet med största sannolikhet är en orsaksfaktor för kolonisering med gramnegativa bakterier i tunntarmen.

4. Dukowicz, A. C., Lacy, B. E., & Levine, G. M. (2007). Small intestinal bacterial overgrowth: a comprehensive review. Gastroenterology & hepatology, 3(2), 112–122. SIBO utvecklas när de normala homeostatiska mekanismerna som kontrollerar tunntarmens bakteriepopulationer störs. De två processer som oftast predisponerar för bakteriell överväxt är minskad magsyrasekretion och minskad motorik i tunntarmen. Bakteriell överväxt kan resultera i mikroskopisk slemhinneinflammation. Analys av tunntarmsbiopsier hos äldre patienter med bakteriell överväxt avslöjade trubbiga tarmvilli, förtunning av slemhinnans kryptor och ökade intraepiteliala lymfocyter. Antibiotikabehandling reverserade dessa slemhinnheförändringar.

5. Jacobs, C., Coss Adame, E., Attaluri, A., Valestin, J., & Rao, S. S. (2013). Dysmotility and proton pump inhibitor use are independent risk factors for small intestinal bacterial and/or fungal overgrowth. Alimentary pharmacology & therapeutics, 37(11), 1103–1111. Patienter med oförklarliga gastrointestinala symtom och med negativ endoskopi/radiologiska tester genomgick 24-timmars ambulatorisk antro-duodeno-jejunal manometry (annalys av tarmmotilitet) och duodenalspirat för aerob, anaerob bakterieodling samt svampodling. 63% hade mikrob-överväxt, 40% hade SIBO, 26% hade SIFO (svamp), and 34% hade blandad SIBO/SIFO. SIBO berodde huvudsakligen på Streptococcus, Enterococcus, Klebsiella och coli. SIFO berodde på Candida. 53 % hade reducerad motilitet och 43 använde protonpump-inhibitorer (PPI). PPI-användning (P = 0,0063) och dysmotilitet (P = 0,0003) var oberoende signifikanta riskfaktorer (P < 0,05) för överväxt. Symtomprofilerna var likartade mellan de med eller utan SIBO/SIFO. Reducerad tarmmotorik och användning av syranedsättande protonpump-inhibitorer var oberoende riskfaktorer för SIBO eller SIFO och fanns hos över 50 % av dessa patienter med oförklarliga gastrointestinala symtom.

6. Mörbe, U. M., Jørgensen, P. B., Fenton, T. M., von Burg, N., Riis, L. B., Spencer, J., & Agace, W. W. (2021). Human gut-associated lymphoid tissues (GALT); diversity, structure, and function. Mucosal immunology, 14(4), 793–802. Denna artikel beskriver GALT i relation till tarmepitelet (FAE) avseende Peyers plack och isolerad lymfoida folliklar (ILF) vilka alla spelar roll för immunhomeostas.

7. Gabbard, S. L., Lacy, B. E., Levine, G. M., & Crowell, M. D. (2014). The impact of alcohol consumption and cholecystectomy on small intestinal bacterial overgrowth. Digestive diseases and sciences, 59(3), 638–644. Av de patienter som intog en måttlig mängd alkohol hade 58 % ett positivt laktulos-utandningstest (LBT) jämfört med 38,9 % av personer som aldrig drack alkohol. De personer som tidigare fått sin gallblåsa borttagen hade signifikant lägre frekvens av positiv LBT. Studien visade att även måttlig alkoholkonsumtion är en stark riskfaktor för SIBO. Personer med borttagen gallblåsa verkade vara skyddade mot SIBO.

8. Ghoshal, U. C., Shukla, R., & Ghoshal, U. (2017). Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel Syndrome: A Bridge between Functional Organic Dichotomy. Gut and liver, 11(2), 196–208. 1-40% av friska kontrollpersoner testade positivt för SIBO. Än så länge har inga vetenskapliga studier undersökt om dessa personer utvecklar sjukdomar vid ett senare tillfälle.

9. Takakura, W., & Pimentel, M. (2020). Small Intestinal Bacterial Overgrowth and Irritable Bowel Syndrome - An Update. Frontiers in psychiatry, 11, 664.

10. Manco, M., Putignani, L., & Bottazzo, G. F. (2010). Gut microbiota, lipopolysaccharides, and innate immunity in the pathogenesis of obesity and cardiovascular risk. Endocrine reviews, 31(6), 817–844. Systemisk exponering av LPS från det yttre membranet av gramnegativa bakterier kan orsaka ett tillstånd av "metabolisk endotoxemi" som kännetecknas av låggradig inflammation, insulinresistens och ökad kardiovaskulär risk. LPS kan framkalla en kaskad av immunsvar som slutligen resulterar i frisättning av proinflammatoriska molekyler som stör moduleringen av glukos och insulin metabolism, främjar utveckling av aterosklerotiska plack och gynnar progression av fettleversjukdom.

11. Pussinen, P. J., Havulinna, A. S., Lehto, M., Sundvall, J., & Salomaa, V. (2011). Endotoxemia is associated with an increased risk of incident diabetes. Diabetes care, 34(2), 392–397.  Resultaten tyder på att mikrober kan spela en roll för utvecklade av diabetes. Försökspersoner med utbredd diabetes (n = 537) och de med incident diabetes (nya fall av diabetes som inträffar under studien, n = 462) hade högre endotoxinaktivitet än de icke-diabetiska individerna. Diabetes associerades med endotoxemi, vilket indikerar en koppling av metabola störningar till inflammation.

12. Creely SJ, McTernan PG, Kusminski CM, Fisher M, Da Silva NF, Khanolkar M, Evans M, Harte AL, Kumar S 2007. Lipopolysaccharide activates an innate immune system response in human adipose tissue in obesity and type 2 diabetes. Am J Physiol Endocrinol Metab 292:E740 –E747. Cirkulerande LPS från gramnegativa tarmbakterier är högre i plasma hos patienter med typ-2 diabetes jämfört med smala och friska individer. LPS aktiverade det medfödda immunförsvaret med frisättning av de proinflammatoriska mediatorerna IL-6 och TNF-alfa. Det föreslås att tarmfloran potentiellt spelar en roll för sjukdomsutvecklingen hos personer med överviktsrelaterad typ-2 diabetes via stimulering av det medfödda immunförsvaret med LPS från gramnegativa tarmbakterier.

13. Kim, H. S., Kim, S., Shin, S. J., Park, Y. H., Nam, Y., Kim, C. W., Lee, K. W., Kim, S. M., Jung, I. D., Yang, H. D., Park, Y. M., & Moon, M. (2021). Gram-negative bacteria and their lipopolysaccharides in Alzheimer's disease: pathologic roles and therapeutic implications. Translational neurodegeneration, 10(1), 49. Den patologirelaterade lokaliseringen av LPS inom CNS vid Alzheimers sjukdom antyder att LPS har en unik patologisk roll vid Alzheimers sjukdom. Dessutom är LPS direkt involverad i patologin, inklusive neuroinflammation genom mikrogliala TLR4 och induktion av neuronal celldöd via neuronal TLR4.

14. Murros, K. E., Huynh, V. A., Takala, T. M., & Saris, P. E. J. (2021). Desulfovibrio Bacteria Are Associated With Parkinson's Disease. Frontiers in cellular and infection microbiology, 11, 652617. Tarmbakterien Desulfovibrio kopplas till mekanismer som kan orsaka toxisk ansamling av ”Parkinsonproteinet” alfa-synuclein.

15. Zhan, X., Stamova, B., & Sharp, F. R. (2018). Lipopolysaccharide Associates with Amyloid Plaques, Neurons and Oligodendrocytes in Alzheimer's Disease Brain: A Review. Frontiers in aging neuroscience, 10, 42. LPS är associerat till “Alzheimerproteinet” amyloid.

16. Lukiw W. J. (2016). Bacteroides fragilis Lipopolysaccharide and Inflammatory Signaling in Alzheimer's Disease. Frontiers in microbiology, 7, 1544. LPS från tarmbakterien Bacteroides fragilis är associerat till Alzheimersjukdomen.

17. Pogue, A. I., Jaber, V. R., Sharfman, N. M., Zhao, Y., & Lukiw, W. J. (2022). Downregulation of Neurofilament Light Chain Expression in Human Neuronal-Glial Cell Co-Cultures by a Microbiome-Derived Lipopolysaccharide-Induced miRNA-30b-5p. Frontiers in neurology, 13, 900048. LPS orsakar en svaghet i nervcellers inre skelettstruktur.

18. Sroka, N., Rydzewska-Rosołowska, A., Kakareko, K., Rosołowski, M., Głowińska, I., & Hryszko, T. (2022). Show Me What You Have Inside-The Complex Interplay between SIBO and Multiple Medical Conditions-A Systematic Review. Nutrients, 15(1), 90. Flera studier bekräftar samband mellan SIBO och matsmältnings-, kardiovaskulära, endokrina, neurologiska, nefrologiska, bindvävs- eller dermatologiska störningar. Ytterligare forskning är dock avgörande för att verifiera de många facetterna av SIBO. Antibiotikabehandling kan minska inte bara mag-tarmsymtom utan också manifestationer av annan patologi, med förbättrad livskvalitet till följd. Detta skulle kunna skapa nya behandlingsriktningar för många välkända sjukdomar.

19. Parodi, A., Paolino, S., Greco, A., Drago, F., Mansi, C., Rebora, A., Parodi, A., & Savarino, V. (2008). Small intestinal bacterial overgrowth in rosacea: clinical effectiveness of its eradication. Clinical gastroenterology and hepatology : the official clinical practice journal of the American Gastroenterological Association, 6(7), 759–764. Prevalensen av SIBO var högre hos patienter med rosacea (52 av 113 personer) jämfört med kontrollerna (3 av 60 personer). Efter rifaximinbehandling försvann de kutana lesionerna hos 20 av de 28 personer med rosacea som blev randomiserade till antibiotikabehandling och förbättrades avsevärt hos 6 av dessa 28 personer. Patienter som randomiserats till placebobehandling förblev oförändrade (18/20) eller förvärrades (2/20). Placebopatienter byttes därefter till rifaximinbehandling och var SIBO-negativa i 17 av 20 fall. 15 av dessa 20 personer hade en fullständig eliminering av rosacea. Efter antibiotikabehandling förblev 13 av 16 patienter med negativa SIBO-utandningstest fria från rosacea i minst 9 månader. Sammanfattning: Denna studie visade att rosaceapatienter har en signifikant högre SIBO-prevalens än kontroller. De som förblev SIBO-negativa hade en nästan fullständig regression av deras rosacea och bibehöll detta resultat i minst 9 månader

20. Weinstock, L. B., & Steinhoff, M. (2013). Rosacea and small intestinal bacterial overgrowth: prevalence and response to rifaximin. Journal of the American Academy of Dermatology, 68(5), 875–876. Totalt 32 av 63 patienter med rosacea fick diagnosen SIBO jämfört med 7 av 30 kontrollpersoner från allmänheten och 3 av 30 helt friska kontrollpersoner. Av de 32 patienterna med SIBO behandlades 28 med rifaximin: 46 % rapporterade lindrad eller markant förbättrad rosacea, 25 % rapporterade måttligt förbättrad rosacea och 11 % rapporterade lindrigt förbättrad rosacea. Alla fyra patienter med okulär rosacea och SIBO rapporterade markant förbättring. Rosacea var oförändrad hos 18 % av patienterna.

21. Drago, F. et al. The role of small intestinal bacterial overgrwoth in rosaca: A 3-year follow up. Am Acad Dermatol Sept 2016. 3-års uppföljning av patienter med rosacea och som fått rifaximin visade att 64% av patienterna fortfarande var i remission. SIBO verkar spela en roll för initiering av rosacea och 10 dagars rifaximinbehandling visade sig vara effektivt för att hålla rosacea under kontroll upp till 3 år.

23. Drago, F., Ciccarese, G., Indemini, E., Savarino, V., & Parodi, A. (2018). Psoriasis and small intestine bacterial overgrowth. International journal of dermatology, 57(1), 112–113. Patienter med psoriasis samt rosacea kan gynnas av SIBO-behandling.
24. Chedid, V., Dhalla, S., Clarke, J. O., Roland, B. C., Dunbar, K. B., Koh, J., Justino, E., Tomakin, E., & Mullin, G. E. (2014). Herbal therapy is equivalent to rifaximin for the treatment of small intestinal bacterial overgrowth. Global advances in health and medicine, 3(3), 16–24. Växtantibiotika är lika effektivt vid SIBO som rifaximin.